Jag tänkte nu be om ursäkt för att jag aldrig tipsar om all den sjudande galleriverksamheten som finns i vår huvudstad. Jag är nämligen själv riktigt dålig och ouppdaterad inom galleri-branchen. Besöker aldrig ett galleri. Inte för att jag egentligen inte vill, utan mer för att jag inte har någon som helst koll på dem.
För mig känns gallerivärlden som en oöppnad chokladkartong med plasten kvar och som man måste få en inbjudan till för att få smaka av.
Jag har ju istället snöat in på museer. Ingen har väl undgått att jag älskar museet och den verksamhet de representerar. I min värld är museerna till för folket. Ett museum är en institution som är öppen och tillgänglig, hit får alla komma, utan inbjudan och biljett.
Men allt detta är ju fördomar, och fördomar är ju, som alla vet, till för att brytas.
Visst, det finns flera gallerier som bara är öppna för speciellt inbjudna, men det finns också många som är öppna för vem som hellst, för dig och mig.
Och gällande museerna så stämmer det ju inte riktigt heller. Idag är det ju faktiskt inträde till de flesta av våra museer, så för vissa människor kan de nog kännas stängda.
Trots detta så betalar jag ju gladeligen 50kr för ett museibesök hellre än att trava in på ett gratis galleri.
Hur kommer nu det sig? Hm .. kanske har det något att göra med det jag skrev om senast, min okunskap inför samtidskonsten. Tror jag måste rannsaka mig själv och återkomma i frågan.
Men fördomar är ju som sagt till för att brytas så jag ska nog ändå försöka mig på att träda över gränsen och in i galleriernas värld .... snart.
Bilden kommer ifrån Konstnarshuset
och ingår i en utställning i stora galleriet av Richard G. Carlsson och Lotta Döbling
1 kommentar:
Lustigt att du skriver så, för jag tänkte faktiskt på det i går. Vi kanske ska gå på en gallerirunda tillsammans nån dag?
Vi ska ju gå på Operan också, när blir det?
Skicka en kommentar