Host, host, snörvel, snörvel ... jag är sjuk.
Varför är det alltid såhär? När man absolut minst av allt vill bli sjuk så ska det slå till. Jag har så mycket planer och ideér för den här helgen. Eftersom jag självklart väntat till sista stund, så bråskar det verkligen att försöka hinna se Mucha innan utställningen tar slut på söndag. Antar att ingen heller har missat att det är valborgsmässoafton på måndag, denna brukar traditionellt firas i Uppsala. Jag är dock också lite sugen på en romantisk afton på Skansen i år. Vilket av alternativen det blir beror nog mest på vädret.
Jag har även planerat in en heldag på stan för att shoppa inredning; vita korgar till badrummet, körsbärskvistar, svarta glas, dekorationsstenar och en mycket söt ljusrosa papperskorg.
Egentligen skulle jag hemskt gärna vilja ha ett par röda ballerinaskor också, eventuellt med vita prickar. Men jag antar att dom får vänta ... igen.
Förutom alla dessa planer så, det viktigaste av allt, ser jag fram emot att få spendera flera dagar i rad tillsammans med min älskling. Att få träffa varandra så här varje kväll kommer nämligen snart vara ganska sällsynt. Jag kommer att bli en veckopendlare.
Jag har alltid tyckt hemskt synd om dem som jobbar på en plats och har sitt liv och hem på en annan.
Usch vad hemskt, så vill jag aldrig ha det, har jag tänkt. Men man skulle väl inte ha ropat hej innan ... ja ni vet. Något som åtminstone är bra är att man lär sig uppskatta vardagen mer, att njuta av de stunder man har tillsammans.
Jag antar att jag får packa många tjocka böcker och ladda mitt kontantkort, det är nog även dax att försöka hitta den där mobilladdaren som försvann i flytten ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar